Något ganska fantastiskt inträffade inom flygfraktbranschen 2024. Trafiknivåerna nådde rekordnivåer överallt. Enligt siffror från IATA kan man se att den globala efterfrågan på flygfrakt ökade med 11,3 procent jämfört med föregående år, vilket innebär att cirka 275 miljarder tonkilometer fraktades genom luften, vilket slog tidigare rekord. En mängd olika faktorer drev på för denna tillväxt. E-handeln fortsatte att expandera och marknaderna återhämtade sig fortfarande efter pandemitids restriktioner – enbart dessa två faktorer bidrog med cirka 6,1 procent extra frakttransport under december. Logistikexperter tror att denna positiva trend kan hålla i sig ganska länge. Den globala handeln är fortfarande stark och problem som påverkade sjöfrakt i områden som Röda havet börjar lösas upp. Även om det alltid finns vissa bekymmer kring politiska påverkan, är de flesta inom branschen hoppfulla inför framtiden för flygfrakten under de kommande åren.
Flygfraktbolag kämpar just nu med en svår balansgång mellan tillgängligt utrymme och kund efterfrågan. Kapaciteten ökade med 7,4 % 2024 men låg ändå efter den ökade efterfrågan, vilket sköt upp lastfaktorn till 51,3 %. En stor del av denna extra kapacitet kom faktiskt från underutnyttjade fraktområden i passagerarplan, så kallade belly holds, som ökade med 6,5 % årligen. Trots detta har flygbolag fortfarande svårt att hålla jämna steg med föränderliga efterfrågemönster på grund av verkliga begränsningar vad gäller resurser och drift. När det inte finns tillräckligt med utrymme för all frakt börjar priserna stiga längs de större transportssträckorna. Titta på Asien-Europa och inom-Asien-rutter där företag tvingas betala mer eftersom det helt enkelt inte finns tillräckligt med containeryta att tillgå. Att bli bättre på att anpassa utbudet efter kundernas önskemål är fortfarande avgörande för fraktoperatörer som försöker behålla konkurrenskraften samtidigt som man hanterar knappa marginaler.
En titt på priser för flygtransporter under 2024 visar en ganska komplicerad bild där ökad efterfrågan möter oförutsägbara prisvariationer. Även om den genomsnittliga intäkten per enhet sjönk cirka 3,7 % enligt IATA:s uppgifter från förra året, steg den totala godsningsintäkten ändå till cirka 149 miljarder dollar. Denna tillväxt pekar på hur industrin lyckades återhämta sig ekonomiskt trots problem som pågående geopolitiska konflikter och begränsad transportkapacitet. Branschrapporter konstaterar att när länder återhämtar sig ekonomiskt, samt att händelser som den nyliga blockeringen av Suezkanalen stör sjöfartsrutter, har många företag vänt sig till flygtransport istället för sjöfart. Denna förskjutning påverkar definitivt vad företag tar betalt för att transportera gods. Även om det fanns förväntade nedgångar längs vägen, anpassade de flesta logistikföretag sina operationer för att hantera dessa föränderliga prisförhållanden effektivt. För alla som är involverade i denna bransch är det avgörande att hålla koll på hur olika prissättningsstrategier fungerar i praktiken eftersom marknaderna fortsätter att förändras.
Sjöfraktmarknaderna krymper fortfarande 2024, precis som de har gjort i flera år nu. Branschdata visar att marknaden faktiskt sjönk cirka en halv procent förra året, främst på grund av världsekonomska problem och hur människors köpbeteenden har förändrats. Sjöfartsföretag kämpar verkligen med detta, särskilt eftersom det blivit dyrare att driva fartyg och kundernas önskemål ständigt förändras. Till på köpet verkar det vara omöjligt för någon att förutspå hur den internationella handeln kommer att utvecklas från en dag till nästa, vilket gör planering närmast omöjlig. Logistikexperter påpekar att investeringar i bättre tekniska lösningar och att utöka de tjänster man erbjuder kan hjälpa företag att återhämta sig. Även om läget ser skakigt ut just nu har de som fokuserar på att anpassa sina operationer en bättre chans att överleva de hårda tiderna som kommer.
Sjöfraktbranschen justerar ständigt sin kapacitet i svar på föränderliga marknadsförhållanden. Sjöfartsbolag övervakar noga sin flottorns utnyttjande, antingen genom att ta i bruk nya fartyg när det behövs eller sälja äldre som inte längre ger avkastning. Dessa justeringar har verkligen påverkat kapacitetstrenderna på sistone. Branschrapporter visar att de flesta rederier intar en försiktig hållning när det gäller att utöka sina flottor, samtidigt som de noggrant hanterar fartygsavgångar så att kostnaderna hålls i linje med den faktiska efterfrågan. Vi har också sett ganska många sammanslagningar nyligen, liksom partnerskapsavtal mellan olika rederier som syftar till att minska kostnader och förbättra leveranstider för kunderna. Sättet som företag hanterar sitt tillgängliga utrymme på påverkar direkt hur mycket de tar för frakt och om containrar faktiskt anländer i tid. Detta har stora konsekvenser för vinster inom sektorn och avgör i slutändan om sändare får det de behöver när de behöver det.
Fraktskeppningarna på sjön har verkligen skjutit i höjden 2024 tack vare den blomstrande e-handelssektorn. Branschdata visar att efterfrågan på frakt har ökat ganska kraftigt på sistone, främst på grund av att e-handeln fortsätter att växa i ett otroligt högt tempo. Hela fraktbranschen håller på att förändras också, med många företag som nu fokuserar på att få paketen levererade snabbare och hitta smartare sätt att hantera all den extra lasten. Om man tittar sig omkring just nu så justerar många fraktbolag sina operationer specifikt för e-handelsbehov. Vissa förändrar sina rutinplaneringar helt medan andra investerar i nya tekniklösningar. Amazon och Alibabas logistikavdelningar är exempel som kommer att tänk på när man pratar om förbättrade spårningssystem som håller kunderna nöjda med hjälp av realtidsuppdateringar. Framöver verkar det ganska klart att de fraktbolag som är villiga att omfamna dessa digitala förändringar sannolikt kommer att behålla en stark volymtillväxt eftersom e-handeln fortsätter att dominera hur varor transporteras över haven.
Kostnaden tenderar att vara den främsta faktorn när företag jämför luft- och sjöfraktalternativ, samtidigt som de överväger hur snabbt leveranserna behöver ske. Luftfrakt transporterar gods mycket snabbare än sjöfrakt, vilket förklarar varför företag är villiga att betala extra för det trots högre priser. Ta till exempel transporter från Kina till Los Angeles – luftfrakt tar cirka 3–5 dagar medan sjöcontainrar kan ta allt från 20 till 40 dagar beroende på hamn. Naturligtvis hänger denna hastighet ihop med en högre prisnivå. De flesta luftfraktkostnader ligger över 5 dollar per kg, ibland mycket mer, medan sjöfrakt oftast ligger närmare 2 dollar per kg. Därför väljer teknikföretag som transporterar dyra komponenter eller läkemedelsföretag som transporterar temperaturkänsliga läkemedel ofta att använda flygplan. Men när företag har stora mängder produkter som inte behöver anlända redan imorgon, till exempel bilkomponenter eller byggmaterial, väljer de vanligtvis sjöfrakt bara för att spara pengar på transportkostnader.
Valet av fraktmetod handlar i slutändan om vilken typ av gods som ska transporteras, särskilt när man jämför lättruttnande varor med bulkfrakt. För saker som inte håller länge är flygfrakt det mest logiska valet. Tänk på friska frukter som ska från Sydamerika till Europa eller läkemedel som är känsliga för temperatur och som behöver nå sjukhus inom några timmar. Flygbolagen har särskilda kylcontainrar och utbildad personal som hanterar dessa ömtåliga laster med omsorg. Tjockare gods som fabriksutrustning eller byggmaterial följer vanligtvis sjövägen istället. Dessa varor tar helt enkelt upp för mycket plats och väger för mycket för att vara lämpliga för plan. Sjöfrakt tar längre tid, men är mycket billigare för stora volymer över haven. De flesta logistikchefer kommer att berätta att de tillbringar veckor med att räkna ut exakt hur mycket produkt de behöver transportera, vad den är värd och hur känslig den är innan de väljer transportmetod. Att få detta till höger gör att färre varor ruttnar och att de totala kostnaderna minskar på sikt.
Att välja mellan flyg- och sjöfrakt gör en stor skillnad i hur snabbt varor rör sig genom leveranskedjan, vilket påverkar den totala tillförlitligheten. Flygfrakt får produkterna att snabbt komma fram, något som är mycket viktigt i snabbt föränderliga marknader där företag behöver fylla på sina hyllor snabbt. Sjöfrakt tar längre tid, det är uppenbart, men den hanterar mycket större transporter och följer ofta regelbundna scheman som gör planeringen lättare. Till exempel tar flygtransport vanligtvis cirka 1-3 dagar från dörr till dörr, medan sjötransport kan ta allt från 20 till till och med 45 dagar beroende på rutt. Dessa tidskillnader påverkar verkligen lagerhanteringen och om företag kan klara de leveranssystem som de brukar prata om. De flesta företag som verkligen bryr sig om leveranser i tid väljer flygfrakt när det är möjligt, särskilt om deras verksamhet är beroende av snabb kompromattid. Beslutsprocessen kräver vanligtvis att man tittar på tidigare fraktregister och anpassar rätt transportmetod till det som företaget faktiskt behöver, balansera hastighet mot kostnader på det mest praktiska sätt möjligt.
När man jämför flyg- och sjöfrakt är säkerhetsaspekter och hur företag hanterar risker mycket viktiga. De flesta ser flygfrakt som det säkrare alternativet eftersom flygplatser har stränga säkerhetskontroller och paketen tillbringar mindre tid i transit, vilket minskar risken för stöld eller skador under transporten. Sjöfrakten har en annan berättelse att berätta. Skepp möter många faror där ute, inklusive piratattacker, oväntade stormar och ja, ibland försvinner hela containrar helt enkelt i havet. Om man tittar på siffrorna vinner flygfrakten klart när det gäller färre incidenter totalt sett. Men underskatta inte vad sjöfrakten kan erbjuda – många rederier erbjuder omfattande försäkringstäckning som kan skydda mot stora ekonomiska förluster. Erfarenheten visar att företag bör noggrant överväga vad de transporterar. Produkter med högt värde eller sådana som är känsliga för yttre påverkan kräver extra skydd oavsett vilken transportväg som väljs. Kloka företag lägger tid på att förstå båda transportalternativen, väger inte bara kostnaden utan också var deras gods faktiskt kommer att passera och vilken typ av miljö de kan stöta på under färden.